●Jack's perspektiv●
Jag fick en rejäl smäll mot käken och tog några steg bakåt innan den fick ta emot ännu ett slag. Jag knuffade undan killen framför mig som bara matade på med slag.

"Jason ge dig?!" Skrek någon bakom mig innan personen greppade tag om mina axlar och knuffade undan mig från Jason som var något mildare blåslagen än vad jag var.

"I helvete heller?! Han ska få se vad som händer när man ger sig på min familj?"

"Jason han har inte gjort något?!"

"Han gjorde min lillasyster gravid!" Morrade han och spände sin käke och knogar.

"Ja! Och det är inte ditt problem. Släpp det!" Jason gjorde en sista ansträngning i försök att kunna attackera mig vilket han misslyckades med då en av killarna från hans gäng tog tag i honom.

"Ey är du okej? Jag ber om ursäkt för honom. Men bara ignorera. Han har inget med Grace att göra." Jag spottade på marken och torkade bort de blod som jag kände obehagligt sipprade ner för min hals.

"Tack, jag är okej. Eller Ja, så okej man kan vara." Killen flinade och började gå.

"Ska du ha skjuts?" Jag skakade på huvudet och gick istället mot min egen bil.

***

Jag klev in i lägenheten och hörde hur ljudet på tv'n sänktes.

"Jack? Är det du?" Ropade Grace och jag sparkade av mina skor.

"Ja." Stönade jag i smärta och hörde hur hon började närma sig.

"Har det h- Jack! Vad har du gjort?" Skrek hon förskräckt och tände lampan ovanför oss.

"Inget." Mumlade jag och gick mot badrummet.

"Jack, seriöst? Vad har du gjort?" Jag suckade.

"Att berätta för Jason att du är gravid kanske inte var det smartaste bara." Jag tittade mig i spegeln. Fan jag ser ju hemsk ut...

"Var de-."

"Ja det var det." Avbröt jag henne.

"Herregud, jag är ledsen. Fan. Jag visste att hans accepterande tal han höll förra veckan var för bra för att vara sant. Kom låt mig hjälpa dig." Jag nickade och satte mig på toalettstolen.

"De är inte ditt fel, jag borde inte gått på hans lära känna varann snack helle- ah." Jag ryckte till då hon råkade trycka på ett ställe vid min panna som var väldigt ömt.

"Förlåt." Mumlade hon medan hon försökte sitt bästa med att tvätta rent mitt sår i pannan utan att jag skulle få ont. "Ta av dig tröjan." Jag gjorde som hon sa och studerade henne noga medan hon slängde blodiga bomullstussar och pappersbitar innan hon fixade nya. "Shit." Jag tittade ner på min överkropp som på vissa ställen skiftade till en lila-flammig färg. Grace tvättade också såren på min överkropp lika försiktigt som i mitt ansikte men det hjälpte inte. En liten nätt beröring kändes som en smäll.

"Inte så hårt." Kved jag och vred på mig.

"Förlåt men jag måste." Efter några minuter var hon färdig och kastade alla pappersbitar i soptunnan innan hon ställde sig framför mig. Jag tittade upp på henne då hon var en bit längre än mig av den anledning att jag satt ner. "Gå och ta en dusch och försök att slappna av, du är spänd. Jag går och lägger mig." Hon kysste min panna och skulle precis ta steget mot badrummets utgång när jag sträckte mig och tog tag om hennes hand och drog henne tillbaka till mig. Ett leende spreds på mina läppar när hon lämnade en frågande blick på mig.
"Vad?" Jag flinade och sträckte på mig så långt det gick innan jag la min tumme på Grace kind sen resten av min hand på hennes käke och drog ner henne innan våra läppar möttes. För första gången, utan att någon av oss var alkoholpåverkade eller något annat. Hon släppte kyssen efter ett tag, kysste min kind och helt utan att säga något lämnade mig ensam.

Precis som Grace sa gjorde jag. Jag tog en snabb dusch och blev faktiskt mer avslappnad innan jag drog på mig ett par mjukisbyxor, och tittade mig i spegeln. En suck lämnade mina läppar innan jag gick mot mitt sovrum som nu var vårt sovrum, men fastnade i vardagsrummet. Jag tittade på den enorma tavlan på Lilly ovanför soffan, ett leende spreds på mina läppar medan hoppades på att hon var stolt över mig. Jag lever ju. Hon ville det. Hon ville att jag skulle leva mitt liv med glädje och det gör jag faktiskt nu. Jag känner såhär: hur mycket jag än kommer att älska till exempel Grace, så slutar jag inte att älska Lilly. Lilly's plats i mitt hjärta och liv kan ingen ta.

***

~ 5 månader senare. ~
"Hemma!" Skrek jag och drog igen dörren.

"Hej, haft det bra?" Jag nickade och kysste Grace's läppar mjukt innan jag drog av mig mina ytterkläder som bara bestod av mina skor och en tunn jacka då sommarvärmen fortfarande var kvar i luften.

"Hur har du haft det?" Frågade jag och lutade mig mot köksbänken.

"Bra, mått lite illa bara." Jag nickade och tittade på Grace mage som bara växer, som nu inte gick att dölja längre.

"Jag tänkte att vi kan dra ut och kolla på lite kläder eller något, vi har ju inte köpt så mycket än och jag vet att du är sugen." Hon flinade och knuffade till mig innan hon gick ut ur köket. "Ge mig tjugo minuter bara."

Min och Grace relation har blivit så mycket starkare på de sista tre månaderna. Hon vet i princip hela min livshistoria. Det känns bra. Hon tog de med både Lilly och Connor bra också hur mitt liv tidigare sätt ut.

På ett sätt är jag så sjukt lättad över att allt blev som det blev. Mycket pågrund av Grace bakgrund och att hon var så mycket mer beredd att ta sitt liv än vad jag var. Hon har varit inne på ungefär de banor jag varit inne på men både jag och alla andra vet att det är betydligt tuffare att vara tjej om man håller på med sånt skit som vi gjorde då de flesta tjejer inte ses som annat än horor och råkar ofta ut för övergrepp. Precis vad Grace gjorde.

Jag var inte, absolut inte en av de som gav sig på tjejer. Men andra i min omgivning gjorde dock det vilket jag många gånger försökte stoppa men inte lyckades med. Yepp, skuldkänslorna för det är inte små.

Mitt och Grace förflutna gå i samma banor med olika riktning.

De flesta av mina "vänner" som absolut inte är mina vänner, utan bara sådana som man då hängde med om man vill röka bort en del av sina hjärnceller för en kväll eller två, tycker att jag är dum i huvudet som väljer att skapa familj med "en sån som hon." En som gjort precis vad jag gjort. Enda skillnaden är att hon är tjej.

"En jävla hora till mamma vill man ju ha. Vill du verkligen att hon ska bli morsa till din unge? Du är ju för fan tappad."

Svar nej, jag umgås inte med dem på långa vägar längre. Men när man stöter på dem och de av någon underlig anledning har koll på mitt liv är dem såklart tvungna att öppna käften och lägga en kommentar om det ena och det andra.

Jag är trött på det. Jag är trött på att höra hur jävla dåligt allt jag gör är. Antingen så tycker de att min flickvän en tönt och om inte de var nog med att hon mister livet, så ska de leta upp något annat att klaga över. Ja. För denna gången är min flickvän inte en tönt utan nu är hon en hora - vilket hon absolut inte är.

Ohh, Om folk bara kunde lära sig att hålla käften så hade det gynnat alla.

***

"Jack, vad tycker du?" Jag tittade på Grace som tveksamt höll upp en liten liten klänning.

"Den var väl söt? Eller? Du ser inte så nöjd ut." Skattade jag och hon droppade livlöst sina armar mot sidorna.

"Jo, men. Nej jag gillar inte den, den är för tjejig." Sa hon och hängde tillbaka klänningen.

"Alltså du är medveten om att det är en tjej där inne va?" Sa jag retligt och nickade mot hennes mage. Hon drog ihop ögonbrynen och tittade på mig som att jag var en idiot.

"Men duh..." Sa hon och gick bort från mig. Jag flinade och skakade på huvudet innan jag sprang efter henne virade mina armar om henne bakifrån.

"Tönt." Viskade jag innan hon sneglade bak på mig.

"Ah, en väldigt snygg tönt isåfall." Sa hon kaxigt.

"Min väldigt vackra tönt."

"Din."

"Ja min."

"Bara din."