3.5
○Izabella○
Det har gått kanske två veckor sedan dejten med Leo. Ärligt så vet jag inte vad han känner för mig men jag vet iallafall att jag gillar honom. Samtidigt litar jag inte på honom och jag förväntar mig inget av honom, inte alls. Det känns som att vi kommer varann närmre för varje dag. Alltså som att han släpper sin tuffa attityd och jag vågar prata uppriktigt med honom mer och mer för varje dag.
"Tja snygging." Han sätter sig mitt emot mig vid bordet jag sitter vid i biblioteket.
"Hej." Mumlar jag och tittar upp från min bok.
"Vad gör du?" Jag rycker på axlarna.
"Inget speciellt. Själv då?"
"Matte." Flinar han vilket på deras sätt att uttrycka sig betyder skolkar, varför? Jo för matte tydligen inte är cool och man bara struntar i att lära sig de så man går inte på lektionerna.
"Smart." Säger jag och höjer på ögonbrynen innan jag ger honom ett leende då han istället sätter sig bredvid mig.
"Om jag vill spendera mer tid med dig så." Han lägger sin ens hand på mitt ben innan han ömt lämnar en kyss på min hals vilket får mig att motvilligt knuffa bort honom. "Vad?" Säger han och tittar upp på mig medan han drar sin hand längre upp på mitt lår.
"Nathan är inte den enda som håller koll på mig. Och dig." Han flinar och tittar sig snabbt runt omkring innan han kysser mina läppar.
"Jag vet." Viskar han sedan fortfarande så nära att hans läppar skrapar mot mina. Mitt vanliga jag kommer tillbaka vilket resulterar i att jag knuffar undan honom och tittar ner i min bok. Vad håller jag på med?
"Visst... ses vi sen?" Jag tittar hopplöst på honom och rycker på axlarna.
"Vet inte." Suckar jag.
"Vad är problemet?" Säger han och skakar lätt på huvudet.
"Leo ja- det finns inget problem. Jag bara- vi känner inte varann. Även om dejten var bra och du är såhär så vet jag inte vem du är. Det känns inte som jag bara, att dejta -eller vad vi nu gör- en kille som jag inte känner." Han sväljer och tittar ner i golvet innan han nickar och ser på mig.
"Fine. Vi lär känna varandra. Jag väntar på dig utanför klockan två." Han kysser min kind snabbt och reser sig sedan upp.
"Bra, men jag slutar in-."
"Klockan två. Idag slutar du klockan två." Jag flinar och nickar men hinner inte svara innan han redan är påväg ut ur biblioteket.
Bạn đang đọc truyện trên: AzTruyen.Top