○Leonard○
Jag går genom korridoren medan blickarna äter upp mig. Inga bra blickar. Längst ner vid skåpen står Nathan, Chris och resten av idioterna. Jag saktar ner när Liz börjar gå mot mig.
"Jävla idiot, hur fan kunde du?" Säger hon och låter sin handflata träffa min kind.
"Tror du verkligen att det var jag?" Hon hinner inte öppna munnen innan Nathan lägger sina armar om henne.
"Jag sköter detta snygging." Jag himlar med ögonen och flinar. Tönt.
"Jag visste att du var dum i huvudet men inte att du kunde sjunka så fucking lågt."
"Det var inte jag." Säger jag lugnt innan han knuffar mig bakåt.
"Jag varnar dig Carter. Du är så jävla död, hur fan vågar du ens lägga ett finger på henne?" Denna gången är det jag som knuffar Nathan bakåt, mycket hårade än han knuffat mig.
"Du ska inte ens öppna käften om henne. Fattar du? Jag skulle fan aldrig skada henne och det borde väl du för fan veta? Snälla bara skaffa er ett liv istället för att lägga er i mitt." Ett leende som jag vet skär i deras tålamod lämnar jag efter mig innan jag öppnar dörren och går ut ur byggnaden. Inte många meter hinner jag gå innan hans röst stoppar mig.
"Carter!" Jag stannar men vänder mig inte om förens hans nästa uttalande. "Du glömde något." Jag drar av mig mina solglasögonen och vänder mig sakta om.
"Va-."
"Din jävla läxa." Avbryter han mig innan hans knytnäve träffar mig i ansiktet.

○Izabella○
Jag kommer ut från skolan och hör omedelbart min brors röst tillsammans med många andras rop och skrik.
"Gumman kom. Du ska inte behöva se detta." Hör jag Luna säga medan hon omedelbart lägger sina händer på mina axlar.
"V-vad händer? Vem slår vem?" Nästan ryter jag och skakar bort hennes händer. Lika chockad som jag blir av mitt tonfall blir hon vilket får henne att tveka på att säga något förens jag försöker ta mig förbi alla och hon drar mig tillbaka.
"Okej-okej! Nathan. Och, Leo..." Jag spärrar upp ögonen.
"Va?! Varför det?" Hon tar ännu en gång tag i min arm för att stoppa mig från att närma mig dem.
"Vi vet vad han gjorde mot Maddie." Jag förstår först ingenting, men tillslut slår det mig.
"Är ni sjuka i huvudet?" Flämtar jag innan jag knuffar bort henne från mig och tar mig förbi alla som står i vägen för mig att se vad som händer. Jag stannar när jag ser och backar i chock några steg. Leonard är nästan helg blodig liggandes på marken med min bror över sig som bara fortsätter att slå.
"Sluta." Flämtar jag innan jag får tillbaka mitt medvetande helt. "Sluta! Sluta Nathan sluta!" Hans rörelser fryser till is innan han rätar på sig och vänder sig om.
"Bella?"
"Sluta!" Jag knuffar bort honom från Leo innan jag spänner ögonen i honom. "Vafan gör du?"
"Vet du vad han gjorde? Tänk om han skadar dig? Va? Vi lär honom en liten läxa. Det är allt."
"Vi?" Upprepar jag.
"Ja vi. Han skadade Maddie." Jag spärrar upp ögonen.
"Va-."
"Jag vet. Vi är alla chockade. Men vad kan man förvänta sig? Kom vi drar hem." Han tar försiktigt tag om min arm innan jag knuffat bort honom.
"Rör mig inte."