○Leonard○
Hon är med folk som inte bryr sig ett skit om henne och de säger ingenting?! Ilskan i mig kunde inte vara större och även om det kanske inte ens borde gå växer den bara mer för varje sekund.
"Hur länge har detta pågått ens?!" Säger jag frustrerat och slänger ner min väska på golvet.
"Inte länge. Ta det lugnt." Säger Thomas och närmar sig mig.
"Hur länge?!" Upprepar jag och tittar på Eric.
"Två och en halv vecka?" Säger han tyst och lite osäkert. Jag tappar nästan hoppet när orden lämnar hans läppar. Två?
"T-två? Och ni sa inget?"
"Vi har inte vetat om det så länge. Bara några dagar." Mitt hjärta gör ont. Det känns som att någon är påväg att slita ut det när Maddies röst dyker upp i mitt huvud. Känslan är obehaglig och jag vill typ bara spy. "Leo? Hur är det?" Jag släpper min blick som fastnat i golvet och tittar upp på Eric igen.
"Jag ska till Maddie."
"Nej! Det ska du inte. Vi ska dit ikväll."
"Det är kväll." Säger jag och vänder mig om men hinner inte långt innan Thomas och Eric tar tag i mig och knuffar in mig i köket igen.
"Leo. Du kan inte gå dit nu. Och särkilt inte du." Jag försöker slita mig loss men misslyckas.
"Lägg av, släpp! De kanske skadar henne." De kanske skadar henne. De, kanske har skadat henne...
"Det skulle de inte göra."
"Jo! Sluta nu." Eric tar tag i mina axlar och knuffar mig så att min ryggtavla träffar väggen.
"Det löser sig men inte såhär. Du måste ta det lugnt nu. För i helvete Leo. Vi kan fixa allt bara du inte åker dit för då kommer det bli värre." Jag vill tänka på det han säger då det förmodligen är vettigt men jag kan inte.
"Jag. Bryr. Mig. Inte! Okej? Det får väl bli värre då men Maddie ska de ge fan i. Cameron, hjälp mig då?" Jag tittar på Cameron som står tyst en stund med blicken i golvet tills han tittar upp på Eric.
"Släpp honom." Säger han vilket får Eric att dra ihop ögonbrynen.
"Va?!"
"Om det är viktigt för honom måste han få göra det." Eric släpper taget om mig efter en stund och backar.
"Fine. Men måste du göra det så måste vi det också."

○Madison○
"Grayson. Släpp." Säger jag och försöker få honom att släppa taget om min midja.
"Varför skulle jag?"
"För att jag hatar dig. Släpp!" Huset är fullt av människor som jag varken gillar eller vill vara med. Det enda jag vill att gå hem.
"Du ljuger."
"Nej faktiskt inte. Vi har en deal och jag håller mig till den men kan du snälla bara sluta vakta mig som om jag vore tre år?"
"Du ska inte tro att jag vill spendera tid med dig heller gullet. Att vara din barnvakt är en order från Nathan."
"Herregud." Jag himlar med ögonen men hinner inte säga mer innan Ricky dyker upp från ingenstans och viskar något i Graysons öra vilket får honom att spärra upp ögonen.
"Vi måste snacka." Grayson drar iväg mig till andra sidan rummet innan han trycker mig mot väggen och lutar sig närmre mig. För nära mig. "Okej. Det är dags att bevisa vad du egentligen vill nu. Din kärlek är här och han vet antagligen om vad som pågår så håll dig till planen nu... efter Leo är du den vi kommer förstöra livet för om du sviker oss nu."

Kommentera