0.8
○Roxana○
Tretton timmar har vi hållit på och det verkar som att Miles har fått rätt på klockorna som verkar fungera ungefär som våra. Men vi måste vara på säkra sidan och nu har vi mer info än Warner ens hade kunnat föreställa sig.
"Vart är min bror?" Jag tittar på Aiden innan jag trycker på en knapp och ett hologram visar en video på Levi som tittar bak på våra soldater innan han skannar sitt chipp och försvinner bakom de höga grindarna.
"Där han hör hemma." Han sluter ögonen och försöker rycka sig loss ännu en gång.
"De andra då?"
"De vet jag inte, vi får väl se, om du kan ge oss tillräckligt kanske vi släpper dem eller så får de typ städa toaletterna. En dag i taget." En vakt kommer in med en hink och utan varning kastar vattnet som ryker lätt, över Aiden.
"Du har blodat ner hela golvet." Jag lägger armarna i kors och nickar.
"Kanske dina kolegor som kan putsa det sen så att de blänker igen?" Aiden tittar på mig med en blick som inte är värst lycklig. Mina skor träffas av vattnet som blandas med hans blod över det vita skinande golvet. "Du har en uppgift kvar sen ska jag låta dig vara. För idag." Jag går närmre honom och vakten försvinner ut. Han höjer blicken innan jag drar min hand genom hans blöta hår för att få bort det från hans ansikte.
"Vad?"
"Alexander Warner..."
○Alexander○
Jag springer mot zon 4 och slår upp dörrarna till rummet som inte är överdrivet stort men inte heller litet. Jag ser Levi på knä med sina händer fängslade bakom sin rygg och vakter med vapen mot honom.
"Okej, lugna er." Jag knuffar undan de fem som står med automatvapen mot honom som har blicken ner i golvet och nog inte vill titta upp heller. De lämnar rummet innan jag hjälper honom upp, friar hans händer och ber honom sätta sig på en stol. "Vad hände?" Han tittar på mig och verkar vara helt i chock. Hans boots är smutsiga, hans svarta jeans är upprivna på knäna och hans t-shirt är nästan helt sönderriven. Han flyttar tröjan vid bröstet bara en liten bit och jag ser blodet som täcker hans hud. X:et som de skurit över hans tatuering som vi alla har med olika nummer. "Vart är de andra Levi?"
"De sitter inlåsa någonstans men..." Han skakar på huvudet och tittar på mig med en blick som inte går att förklara. Levi är 18 år gammal och har alltid varit en duktig soldat speciellt för sin ålder. Han blir inte påverkad av mycket och därför blir jag chockad av hans beteende.
"Men? Vad har de gjort? Levi om de skadat dig mer än det där så måste du säga det för isåfall måste du få rätt hjälp."
"Inte mig."
"Vem?"
"Aiden." Fan. Jag hade helt glömt av att Aiden var med och ännu värre att det är Levis storebror.
"Vad har de gjort?"
"Han hade blod typ överallt och hon har inte låtit honom vara. De är bara honom hon frågar ut för hon hittade honom först."
"Hon? Vem hon?"
"Roxana Howard. Någon attackerade henne tydligen och pågrund av de skickade hon ut en check up på alla så vi skannades och såklart såg de att våra chipp inte matchade deras. Så nu pressar hon Aiden på information och hon kommer säkert döda honom när hon vet allt."
"Nej nej tänk inte så. Vi löser detta, stanna här inne jag skickar hit Agnes så hon får ta dig till de andra så de får kolla dig och så du sen får vila." Han nickar innan jag kallar på Agnes som är läkare och hennes kollegor som tar över Levi. Jag sätter mig vid skärmarna och söker fram de vi har om Howard och hans familj. De kommer upp en bild på Valerio Howard, Andrea Howard, William Howard och Roxana Howard... Jag stannar på bilden av henne och tappar för en sekund andan. Det är hon.
Roxana Howard...
-
Kommentera för uppdatering...Xx Claudia
Bạn đang đọc truyện trên: AzTruyen.Top