3.0
○Izabella○
"Jag går inte ut med dig för att jag hundra procent är säker på att jag vill det eller att jag är intresserad. Så håll dig på avstånd." Han flinar och skakar lätt på huvudet innan han öppnar bildörren åt mig.
"Brukar du vara så kaxig? För isåfall förstår jag inte vart bilden alla har av dig kommit ifrån." Säger han när han också satt sig i bilen och smällt igen dörren.
"Vart ska vi?" Mumlar jag och struntar i hans fråga.
"Någonstans." Jag lägger armarna i kors och suckar högt.
Bilresan är inte jättelång men ganska spänd då jag inte riktigt listat ut vad jag tycker om honom än. När vi äntligen är framme och nu står framför ett enormt högt hus.
"Skybar?" Frågar jag och tittar upp.
"Du får väl se." Jag följer efter honom till ingången som det köar folk utanför, något Leo helt struntar i och går fram till dörrvakten efter han lagt armen om min midja.
"Tja." Ler han och drar av sina solglasögon.
"Carter, vi har saknat dig man, välkomna." Dörrvakten skakar Leos hand innan han drar bort de röda snöret och öppnar dörren för oss. Jag blir genast fascinerad av hur fint det är tills vi står i en glashiss och jag istället häpnas av utsikten som blir bättre ju högre upp vi kommer.
"Trodde du inte va?" Viskar han i mitt öra innan hissdörrarna öppnas och vi nu möts av en man klädd i kostym som leder oss ut till en privat terass.
"Skybar fast lite lyxigare, i mitt tycke. Men jag vet inte, inte så originellt kanske." Säger han och drar ut min stol innan jag sätter mig.
"Du kan ju överraska iallafall." Ler jag svagt när han satt sig mitt emot mig.
○Leonard○
Länge har vi bara suttit och pratat om saker jag egentligen inte bryr mig om. Hon verkar nöjd iallafall vilket betyder att min plan går utmärkt, vilket i sin tur betyder att jag är nöjd.
"Okej så nu får du berätta om dig." Ler hon och dricker lite av de svindyra vinet framför henne.
"Vad vill du veta?" Flinar jag vilket får henne att skratta innan hon rycker på axlarna.
"Vet inte, din familj? Om dig?" Jag fuktar mina läppar och nickar.
"Okej, okej, får se..." Ska jag berätta om något jag inte har någon aning om? Det är som att tiden för en sekund bara stannar. Min familj. Visst. "Ja-, ehm, jag har en syrra, hon heter Nicole, är 17 år och asjobbig. Sen, min pappa, han, äger typ detta stället och min mamma är jurist, eller något sånt, jag vet inte. De reser mycket så jag bor typ själv, med Nicole då." Luften går lätt ur mig. Ibland är det bättre att inte veta.
"Så det är därför vi är här nu?" Jag nickar åt hennes mjuka leende och försöker med samma sak utan att riktigt lyckas.
"Precis." Suckar jag lågt och sveper i mig ett glas vatten för att kunna skärpa mig.
Jag lyckas prata bort ämnet och ännu en timme om inte mer går åt att bara prata om sånt som jag aldrig någonsin annars skulle pratat om men ärligt så är det ganska roande, om inte annat avslappnade. Till slut när klockan närmar sig tolv reser vi oss för att gå. Något som jag i hemlighet önskar att vi inte alls behövde.
"Så vad tyckte du då?" Säger jag och lutar mig mot bilen som står på gatan några hus bort från Bellas.
"Ärligt. Det var jättekul. Tack." Ler hon och tittar blygt på mig innan hon för en bit av sitt hår bakom sitt öra och tittar ner i marken.
"Så du har ändrat dig om att jag är den farligaste och elakaste som finns då?" Flinar jag medan hon ger ifrån sig ett lätt skratt.
"Du det har jag inte sagt." Skrattar hon med trötta ögon.
"Men du tänkte det." Retas jag och tar ett lätt tag om hennes jacka innan jag drar henne närmre mig.
"Det skulle jag aldrig erkänna men kanske lite." Jag ler och fuktar mina läppar innan jag går ett steg närmre henne.
"Tänkte väl det." Viskar jag innan jag placerar min hand vid hennes hals och drar min tumme över hennes kind. Hon tittar chockat på mig men ser sedan ner på mina läppar innan hon igen möter mina ögon med blicken utan att säga något. Jag vet mina principer. Och att kyssa en tjej på första dejten är inte en av de. Inte för att jag går på dejt ofta då det är slös på tid men skulle jag gjort det så finns det principer för det. Som sagt, kyssa en tjej på första dejten: Nope.
Jag ser hur hon sluter ögonen och hur mina läppar nästan snuddar vid hennes tills jag inte orkar mer. Jag trycker mina läppar mot hennes och känner hur det är fel på så många sätt men också hur lite jag bryr mig om det.
Bạn đang đọc truyện trên: AzTruyen.Top