○Madison○
Jag tittar över Graysons axel och helt plötligt blockeras hans röst ifrån mig att höra den. Det går inte. Min blick är fast på Leo som kommer in i det enorma vardagsrummet som är fullt av folk. Allt ljud av folk som pratar försvinner, musiken hör jag knappt, Grayson som försöker få min uppmärksamhet lyckas inte, hela min kropp tas över av en känsla som skriker efter trygghet. Jag är inte trygg här. Inte med dessa människorna. Inte med någon. Förutom med Leo. Han skannar rummet med blicken innan han får syn på mig och även hans värld verkar stanna. Grayson vänder sig om så att han står bakom mig och placerar sina händer på mina axlar. Jag kommer tillbaka till mitt medvetande.

"Kom ihåg planen." Viskar han i mitt öra vilket får mig att för första gången på länge vilja gråta efter en person. Be honom att hjälpa mig härifrån. Säga att jag inte vill vara här. Men det kan jag inte göra. Det tar emot. Jag skulle göra detta för Leo. Kom ihåg planen.

○Leonard○
Musiken sänks medan Nathans gäng samlas runt Grayson.
"Ingen sa att vi skulle få finbesök." Säger Grayson och drar sin hand genom Maddies hår. Hon bara står där och tittar på mig med en blick som skriker hjälp. Hon väljer bort sin trygghet för mig och det hugger tag i mig. Jag som lovade henne att alltid skydda henne. Allt detta är fel. Det ska inte vara såhär.
"Släpp henne." Säger jag och tittar på Nathan som flinar.
"Ja visst, dröm vidare." Han lägger armarna i kors och tittar på mig med ett nöjt men uttråkat leende som att han tror att jag ska vända mig om och gå.
"Om något stör dig eller om du vill något. Ta det med mig och sluta blanda in min familj och mina vänner!"
"Det var ju dock ett avtal som bara gynnar dig så egentligen förstår jag inte vad grejen är."
"Nej det ska inte vara så och det vet du, släpp henne bara så drar vi härifrån." Grayson flinar och tar tag i hennes hår för att dra henne närmre sig innan han säger något jag inte hör till henne. Ilskan som blossar upp i mig går inte att beskriva. Hon tittar tillbaka på mig men nu med glansiga ögon. Gray viskar något i hennes öra medan de båda har sina blickar fast på mig. Hon skakar på huvudet vilket ger mig som ett slag i ansiktet när Grayson ler nöjt.
"Hon tänker inte följa med. Och ni skulle väl inte göra något mot hennes vilja eller hur?"
"Maddie." Säger jag och ser henne i ögonen. "Lyssna inte på honom." Hon tar ett snabbt men skakigt andetag vilket gör att en tår faller ner på henne kind.
"Hon kommer inte att göra det. Så ni kan dra." Ricky som precis uttalat sig försöker närma sig mig men blir stoppad av Nathan.
"Okej. Du har en minut på dig att övertala henne. Går hon inte så stannad hon och ni drar." En minut är i ingenting men jag kan inte be om mer tid.

○Madison○
Grayson släpper mig och det som han precis sagt spelas om och om igen upp i mitt huvud. Går du till Leo så är det ditt fel om han blir skadad. Det blir mitt fel om jag går. Mitt fel. Mitt fel. Mitt fel. Jag tittar på Leo som sträcker ut sin hand mot mig. Lyssna inte på honom. Lyssna inte på honom. Lyssna inte på honom.
"Trettio sekunder."
"Maddie strunta i vad han har sagt."

Gå inte. Gå inte. Gå inte Maddie. Stanna.

Det känns som att mitt hjärta slutar att slå när jag tar hans hand och går mot honom. Hela min värld stannar helt och hållet.

Vad har jag gjort?

In och läs min nya bok "Embers"!