○Madison○
"Hur mår du då?" Frågar jag Leo försiktigt och slänger upp mina ben i hans knä.
"Bra." Svarar han kallt. Inga uttryck över huvudtaget. "Själv?"
"Det är väl bra. Men hallå jag ser ju att det är något." Han blänger på mig och himlar med ögonen.
"Det ska vara ett sånt jävla tjat bara. Jag får damp." Muttrar han och tänder en cigg.
"Tjat om vad?"
"Är du trög? Din fucking kompis, vad tror du?" Jag skrattar och tittar på honom med ett flin på läpparna. "Vad?"
"Inget. Men erkänn du tycker hon är snygg?" Han rycker på axlarna.
"Nej, asså inte snyggare än någon annan. Kan vi snacka om något annat." Jag nickar.
"Visst. Hur är det hemma?" Han höjer på ögonbrynen.
"Seriöst? Byt ämne!"
"Amen nu får du ge dig. Hur är det hemma?" Såklart himlar han med ögonen innan suckar tungt.
"Är det så jävla viktigt? Prata om dig istället." Jag lutar mig närmre honom och tittar honom seriöst i ögonen.
"Jag skiter i hur obekvämt det är att prata om eller hur vida du skiter i dig själv. Jag är inte intresserad av att höra sånt. För jag bryr mig om dig. Fattar du?" Säger jag och knuffar bort honom från mig innan jag lutar mig tillbaka i stolen. Han fuktar sina läppar och lämnar efter sig ännu en suck.
"Fine. Bara för din skull. Nicole är en jävla fitta som hatar mig. Ian hatar mig och kommer antagligen försöka mörda sönder mig så fort... ja. I och för sig har jag varit en idiot också så jag förtjänar förmodligen det. Och mamma..." han släcker sin cigarett och sväljer hårt. "Mamma. Hon, hon dör snart." Han rätar på sig och lägger sin hand på mitt ben.
"Säg inte så. Och kalla inte Nicole de. Hon är ändå din halvsyster." Han blir seriösare än någonsin.
"Nicole är ingenting till mig och jag är definitivt inget till henne." Det går en stund av tystnad som bara gör mig mer bekymrad då han verkligen inte är sig själv.
"Du?" Han tittar på mig med en blick som bara jag förstår. "Det är okej att vara ledsen. Din mamma är allt du har. Du behöver inte sätta upp en mur mellan dig och omvärlden."
"Jag är inte ledsen. Jag tänker vara ledsen när hon dör och inte nu. Föresten hjälper de väl inte att gå runt och böla. Jag tänker inte gör mig själv till ett jävla offer. Bara så att du vet." Jag rycker på axlarna.
"Säger du det så." Han ställer sig upp vilket jag också gör. "Men man är inget offer för att man är ledsen Leo." Han går närmre mig. Kanske för nära, men jag står bara kvar.
"Ljug inte för dig själv Madds." Viskar han och studerar mina ögon innan han går sin väg.

Kanske för nära?

Vem chippar ni? Maddie och Leo eller Bella och Leo?