0.8

○Madison○
Jag sitter i en soffa med Leo bredvid mig. Även fast att han sa att han skulle dra och antagligen borde. Han säger inte mycket ikväll, och han beter sig annorlunda. Jag vill tro att det är pågrund av en enkel anledning som Bella men han faller inte så lätt även om jag ser hur han tittat på henne. Ja förutom ikväll då. Jag tror något är fel. Men jag vågar inte fråga. Tänk om hans mamma blivit mer sjuk och han bara väntar på att någon *jag* ska fråga. Jag är trots allt den enda som vet. Jag vänder mig och tittar på honom bredvid mig. Han skrattar åt något Ryan säger och säger något tillbaka. Jag ler och lutar mig mot hans axel vilket får honom att lägga sin hand på mitt ben. Och jag vet vad alla tänker. Men nej. Jag älskar Leo som min bästa vän men inget mer. Och jag vet att han tänker likadant.

Plötsligt slänger Nathan sig i soffan bredvid Bella.
"Har du tagit hand om min lillasyrra Madds?" Jag flinar och nickar.
"Bättre än du någonsin gjort." Han fnyser skämtsamt.
"Visst." Hans blick landar på Leo som inte märker honom. Förens jag diskret knuffar på hans arm. Han tittar först på mig men sedan på Nathan. "Leo Carter?" Leo tittar på mig igen med chockad blick.
"Ja?"
"Det var ett tag sedan." Bella kollar försiktigt på sin bror. Klart han har varnat henne för Leo innan eftersom att han, ja, är som han är. Men att Nathan någonsin skulle ödsla ett ord på Leo trodde nog ingen av oss.
"Eller hur." Leo himlar med ögonen och vänder sig åt Ryan igen.
"Är du döv?" Yttrar Nathan med ett flin på läpparna. Bella viskar hans namn försiktigt och försöker ta tag i hans arm men han skakar bara bort hennes hand.
"Vad fan vill du?" Fräser Leo som fortfarande har sin hand på mitt ben och rör sig inte en millimeter. Nathan dricker de sista ur sin mugg innan han släpper den så att den faller till golvet och tittar på mig.
"Jag gillar dig Madds. Du är schysst men att du hänger med Carter. Det fattar jag inte." Jag ska precis säga något när Leo öppnar sin mun.
"Att du fått knulla det fattar inte jag." Viskar han tyst vilket får mig att vilja skratta men jag håller det inne så gott det går.
"Nathan. Han är schysst och du är för full. Gå hem." Säger jag lugnt medan Leo reser sig upp och tar tag i min hand för att få upp mig på fötter.
"Jag ska dra nu." Säger han helt oberörd av situationen.
"Bella klarar du dig i två minuter?" Frågar jag för säkerhetsskull och får ett leende.
"Visst, självklart." Jag ler och följer med Leo till utgången.
"Du har inte haft det så kul ikväll va?" Leo flinar och tittar ner i golvet.
"Helt okej." Jag ler snett och virar mina armar om honom.
"Om det är något så vet du vart du har mig." Säger jag innan han kysser min panna.
"Jag vet."

Bạn đang đọc truyện trên: AzTruyen.Top