Jag vet att skolan kan vara ett helvete. Tro mig jag vet!

Att gå in på toan under rasten för att slippa alla. Kanske gömmer inte du dig på toaletten av samma anledning som jag gjorde men något drog oss ändå från allt folk eller de som aldrig ens fanns. Jag gjorde det för att slippa träffa folk. För att slippa höra folks frågor. 

"Har du inte sovit inatt eller?" Jo jag har bara försökt dränka mina sorger.

"Bortskämda hora jag ska döda dig." Hej kul att se dig också.

"Dig har man inte sett på hundra år vart i helvete har du varit?" Försökt komma bort från alla er. 

Kanske känner ni samma som jag kände. Låt mig bara vara!

Kanske är din historia mycket mycket jobbigare än min, iallafall för dig. Precis som detta var det jobbigaste för mig. 

Jag vet hur det känns att bara inte vilja gå till skolan. Hur det känns att hata blickarna i korridoren eller kanske till och med att slippa se om någon idag kanske skrivit något elakt på skåpet igen. 

Om någon vet hur det känns att hata sitt liv i skolan så är det jag. Jag var inte den lättaste eleven. Kaxig, allmänt störig, otrevlig och delvis respektlös. Efter all skit har jag nog ångrat detta men jag kan nog säga att jag ändå inte hade betett mig särskilt annorlunda i situationen. En sak som jag dock aldrig gjort är att skita i mitt skolarbete. Jag kan stolt idag säga att trots detta hemska gick jag ut med A i allt och jag vet att det inte är lika lätt för alla men att försöka är det bästa och det enda du kan göra. 

Något jag lärde mig av min pappa är att alltid hur svårt det kanske än verkar, aldrig någonsin strunta i skolan. Hur jävla jobbigt det än må vara och hur mycket grupptryck som än för dig i fel riktning ska du inte strunta i din utbildning. När du står där på toppen efter allt kommer ingen att tacka dig förutom du själv och om du nu skulle ge upp och inte bry dig om skolan, jag är ledsen att säga det men lika lite människor kommer stå vid din sida när du inte har någonting och inte ens de som förde dig i fel riktning. 

I Sverige är skolan gratis. Mina föräldrar betalade nästan en halv miljon svenska kronor bara för high school för att jag skulle få den chansen och varför ska jag kasta bort den för att andra vill mig illa. Varför ska du kasta bort din chans för att andra inte tar sin? Andra som i slutändan inte kommer åt varken dig eller mig för vi är starka och vi ska inte ge upp bara för att någon annan vill att vi ska. Vi ska inte ge upp för att någon annan säger till oss, eller hur?  

Jag vet att det är jobbigt. Jag vet att det kanske suger nu. Jag vet att annat lockar mer än att gå och sätta sig i skolbänken varje dag men jag vet också hur jävla stolt man är över sig själv när man inte lät de där idioterna vinna. Jag vet känslan av att ta examen och se deras blickar när jag fick klassen bästa betyg. Det som ingen trodde. Jag vet hur det sticker i deras ögon eftersom att de inte vann. Jag vet att du klarar detta och ännu mer vet jag att du är starkare än de som nyttjade skolan på helt fel sätt. 

Du är smart och du kan innerst inne, du kanske bara behövde få höra det och få veta att någon tror på dig. Nu sa jag det och jag menar det. Nu har du fått höra det och du ska ta åt dig varenda ord och bygga dig starkare än någonsin. För du kan och jag tror på dig.