3.3
●Jack's perspektiv●
"Jag vet att det är på kort varsel men om du bara kunde passa henne i några timmar." Jag nickad och log.
"Absolut det skulle vara jätteroligt, hon kan sova här om hon vill så har du hela kvällen."
"Du är en ängel Jack, tack så mycket."
"Det är inget att tacka för, jag tycker bara att det är roligt."
"Tack, vi ses om en halvtimme." Jag tryckte av samtalet och la mon mobil på byrån i hallen.
"Grace!" Ropade jag och gick mot sovrummet där hon satt med datorn.
"Yes my Love?" Hon tog av sina läsglasögon och sänkte skärmen på datorn.
"Em, Kommer du ihåg Zooey som vi träffade i parken för några veckor sedan?" Hon nickade.
"Ja, hennes mamma, Tiana ringde och hennes mamma har fått en hjärtinfarkt och är på något sjukhus en bit härifrån. Så hon undrade om vi kunde ta Zooey idag. Och jag sa ja." Grace nickade och kysste mina läppar mjukt.
"Det låter bra."
"Bra, de är här om en ungefärlig halvtimme, hennes mamma var ganska kluven om vem hon skulle be om hjälp, hon ville inte ha med Zooey till sjukhuset och hon har ingen pappa, eller jo det är klart men Lilly berättade att han stack innan Zooey föddes så ja. Och det sa Lilly var anledningen till att hon blev så fäst vid mig eftersom att hon saknade en "manlig karaktär" i sitt liv, eller hur hon beskrev det." Förklarade jag och la mig bredvid Grace.
"Okej, hur gammal är hennes mamma?"
"Typ 30 eller nått, hon har inte ändrats alls sedan Lilly d-...ja duvet, det var då jag såg henne sist, förutom i parken."
"Har ni inte haft någon kontakt alls?"
"Nej eller lite, typ sporadiskt på mail men inget mer." Jag tittade upp på bilden ovanför vår säng på Lilly och log smått.
"Saknar du henne?" Jag nickade och satte mig upp.
"Mycket, jag önskar att hon var här, eller iallafall kunde hälsa på och träffa dig och April, och få veta att Zooey är frisk och mår bra."
"Jo fast det vet hon ju, och hon har träffat oss, hon är stolt över dig. Tro mig." Jag log och kysste Grace's läppar.
"Du har nog rätt." Hon pressade tillbaka sina läppar mot mina och började leka med mitt hår innan kyssen blev snäppet mer intensiv och jag drog mina händer över hennes rygg innanför hennes tröja. Min läppar lämnade efter en stund blöta kyssar längst Grace hals och ett tyst stön letade sig ut hennes mun när jag träffade hennes svaga punkt. Jag log nöjt men mitt leende avtog sakta när hon satte sina händer på mitt bröst och lätt knuffade bort mig.
"Sorry älskling, Bebis kallar." Viskade hon mot mina läppar och April's skrik nådde mig. Jag suckade och fick en kort kyss innan Grace försvann och jag satte mig ner på sängen.
***
"Är du säker att hon kan stanna här över natten?" Frågade Tiana och räckte Zooeys rosa ryggsäck till mig.
"Jaja, utan problem!" Hon gav mig en kram.
"Du är en ängel! Jag måste gå." Sa hon stressat och försvann ner för trappen och jag stängde dörren.
"Zooey?" Ropade jag och gick in i köket där hon stod och väntade på mig.
"Ja?" Sa hon och jag sträckte ut min hand mot henne.
"Kom så går vi till Grace." Hon tog min hand och följde med mig till vardagsrummet där Grace satt med April i famnen.
"Hej hjärtat?" Sa Grace menande åt Zooey som satte sig bredvid henne.
"Hej." Viskade Zooey blygt och tittade med sina stora tindrande ögon på April.
"Vad heter hon?" Frågade Zooey och tog Aprils lilla hand.
"April heter hon, vill du hålla henne?" Frågade Grace och hon nickade.
"Okej, sådär." Grace la ner April i Zooeys armar som såg ut att veta precis hur man höll en liten bebis. Jag satte mig på vardagsrumsbordet och studerade Grace, Zooey och April tillsammans.
"Är du nya Lilly?" Frågade Zooey och tittade upp på Grace som skakade på huvudet.
"Nej, ingen är nya Lilly. Lilly är din och Jacks ängel som ingen kan ersätta, eller hur?" Zooey skakad på huvudet.
"Hon är inte bara min och Jacks ängel, vet du? Hon är allas ängel. Hon hjälper alla som behöver hjälp. Ibland pratar jag med henne och hon säger det." Jag tittade på Zooey. Hon är typ 7 år och mycket smartare än dem flesta 80 åringar.
"Är det sant?" Frågade Grace.
"Ja, hon brukar sitta vid min säng och säga godnatt." Grace tittade chockat upp på mig och jag slängde en lika chockad blick på Grace, men jag kunde inte låta bli att tro henne.
"Hallå sluta titta sådär." Sa Zooey och bad sedan Grace att ta April.
"Hon är mysig men jag orkar inte hålla henne faktiskt." Jag flinade och tog sovande April ur Graces famn innan jag gick in och la henne i vår säng.
***
Jag tittade på Zooey som somnat i Grace knä.
"Hur länge har hon sovit?" Frågade jag och tände lampan i fönstret som lös upp vardagsrummet en aning.
"Inte länge, du kan lägga henne i vår säng om du orkar." Jag nickade och lyfte upp Zooey som smått öppnade ögonenen.
"Är det natt?" Mumlade hon och jag nickade leendes mot henne.
"Ja det är natt, titta bebisen sover också här med dig." Sa jag och bäddade ner Zooey en liten bit ifrån April.
"Godnatt Jack." Jag log och pussade henne på pannan.
"Godnatt Älskling." Hon blundade och jag skulle precis vände mig och lämna sovrummet när hon sa det mest oväntade som jag kanske skulle väntat mig.
"Godnatt Lilly." Jag hejdade mig och vände om innan jag satte mig ner bredvid Zooey och väntade på om hon skulle säga någon mer. Det gjorde hon inte. Men någon annan gjorde däremot det. Ett susande ljud som jag uppfattade som jag älskar er kom någonstans ifrån innan min ena hand blev alldeles varm, som att någon med varma händer försiktigt tog tag om mig hand.
"Farväl." Jag spärrade upp ögonen och försökte tränga bort tanken av att jag hörde, 'farväl'.
"Hejdå Lilly." Zooeys läppar formade orden i sömnen och de varma försvann från min hand. Var hon här på riktgt? Det hoppas jag verkligen inte, för hon sa hejdå?! Jag vill inte ha något hej då!', och det låter sjukt, jag vet, men jag hörde det.
Jag hörde det, tydligt.
"Farväl"
Bạn đang đọc truyện trên: AzTruyen.Top