6.9

○Madison○
Idag är en bra dag. Iallafall känns det så, vilket det i och för sig känns det så varje gång jag är med Bella. Jag har saknat henne så mycket och att inte umgås med henne varje dag har känts konstigt, som att något i min vardag typ saknas. Mycket att hänt i hennes liv de senaste månaderna då vi inte umgåtts. Hon och Leo har varit tillsammans i snart fyra månader och Nathan verkar ha taggat ner när det gäller deras förhållande. Fyra månader utan livet som vi alla var vana vid. Tre månader sedan Leos mamma gick bort och jag svek henne. Jag har gjort allt annat än att ta hand om hennes son.

"Hur är det med honom?" Frågar jag tillslut utan att kunna hålla mig ifrån att få veta längre. Hennes leende försvinner och en orolig blick sprids i hennes ögon.
"Bra, tror jag."
"Tror du? Bella har det hänt något?"
"Nej eller, typ."
"Typ?"
"Okej, alltså jag lovade att inte berätta men jag kan inte hålla det ifrån dig."
"Vad har hänt?" Hon tar ett djupt andetag.
"Förra veckan. Eller ja på fredagen fick jag är konstigt sms från honom och det gav mig en orolig känsla så jag åkte till honom direkt och hittade honom..." Det är som att hennes ord tar slut innan hon kan fortsätta. "Han hade druckit jättemycket och tagit typ smärtstillande tabletter eller något. Han var helt borta och jag trodde verkligen inte att jag skulle få liv i honom, men det fick jag tillslut som tur var." Något i mig hugger tag och en främmande känsla sprids i min kropp. Jag får inte fram ett ord. "Han var inte så mottaglig de första timmarna så jag vet inte varför han gjorde så och det är typ det som stör mig mest att jag inte vet. Han berättar inte för mig." Han försökte ta sitt liv. Mitt hjärta stannar när jag tänker på det. Tänk om Izabella inte hunnit dit? Det blir svårt att andas för en sekund innan det hon sagt faktiskt slår mig på riktigt. Han berättar inte? Jag kommer tillbaka till medvetande och tittar undrande på henne.
"Vänta va? Vad sa du?" Hon tittar på mig och drar ihop ögonbrynen.
"Vad menar du?"
"Det du precis sa."
"Att han inte säger något? Han beter sig typ annorlunda och jag förstår inte vad det är som får honom att ändras så drastiskt fram och tillbaka." Jag förstår först inte heller vad det är han inte sagt till henne men sedan slår det mig. Det gör typ ont när chocken slår emot mig och jag förstår att han inte sagt ett ord till henne om hans liv.
"Du-du vet inte?" Hon ser frågandes på mig när jag möter hennes blick.
"Vad vet jag inte?"
"Vad har han berättat om sig själv?"
"Vad menar du?"
"Hans familj, vad som helst."
"Han har en lillasyster som heter Nicole. Hans föräldrar jobbar typ utomlands och de är nästan aldrig hemma. Jag vet inte, vad är det?"
"Bella, Leo har en låtsas-syster som heter Nicole och hans föräldrar finns inte längre, hans pappa dog för länge sedan i militären och hans mamma dog för några månader sedan."

Bạn đang đọc truyện trên: AzTruyen.Top