Ja, förmodligen kommer jag ångra detta men...

Det gör för ont att prata om det. Det gör för ont att höra orden från mig, för jag saknar dig. Det gör för ont att prata om det, det hjälper inte, att fortsätta säga att du inte längre finns hjälper mig inte. Att andra försöker förstå hjälper inte. Det gör för ont och jag saknar dig. Det går inte att förstå att du inte kan hjälpa mig och ge mig råd. Jag kan inte förstå att jag någonsin skulle behöva vara utan dig. Det går inte att tänka att du inte går att ringa när jag behöver dig längre. Jag läser våra sms-konversationer om och om igen medan ostoppbara tårar strömmar ner för mina kinder. För att du inte kommer svara på mitt senaste sms eller smset efter det. Eftersom att det enda jag har kvar av din röst är ditt inspelade telefonsvar. Mitt hjärta går i bitar när jag tänker på att du faktiskt inte finns mer. Mitt hjärta går sönder. Mitt hjärta går sönder och du finns inte längre där för att torka mina tårar. Mitt hjärta går sönder och det enda jag kan göra är att ta ut min sorg på personer som inte finns. Personer som egentligen är jag. Personer som blir till sagofigurer i böcker jag skriver någonstans där ingen vet vem jag är. Mitt hjärta går sönder. Mina tårar tar inte slut. Och du finns inte längre här för att hjälpa mig. Mamma jag saknar dig.

Claudia.

○Leonard○
Jag smäller igen dörren och drar av mig min kavaj och fluga innan jag går in till vardagsrummet där jag drar fram första bästa flaska med alkohol. En tung suck lämnar mina läppar. Jag vet knappt hur länge jag sitter där. Det enda jag vet är att mitt medvetande försvinner mer och mer för varje sekund. Det enda jag vet är att jag är en idiot. Att jag använder Izabella för att hon är helt omedveten om vem fan jag är. Att Maddie är allt jag vill ha. Att jag vill skrika till hela världen att jag inte är så perfekt som alla tror. Att mitt liv inte är så jävla underbart. Men samtidigt är det enda jag vet att jag bara ska hålla käften. Om jag skulle erkänna exakt vem jag är skulle inte ens Maddie vilja ha mig. Jag kan inte erkänna vem jag är för då skulle alla bara hata mig ännu mer. De skulle förstöra mig på alla plan som går. Därför berättar jag inte och därför ska jag fortsätta att inte berätta. Därför ska jag bara vara ledsen idag, sen ska jag inte fälla en tår mer.