○Madison○
Jag tittar Nathan medan han skrattar åt något som Grayson säger. Vill jag gå här med dem? Genom korridoren som att jag är en av dem? Nej. Det vill jag inte. Vill jag gå här bara för att för en gångs skull sätta mig själv i andra hand och göra något för en person som får min kaxiga fasad att falla sönder som ingen annan? Ja. Jag hade gått i denna korridoren och till och med försökt att passa in för hans skull. Varje dag och varje minut av mitt liv hade jag gjort det och aldrig ens tänkt tanken av att stanna.

Det händer något. Det blir typ, tyst? Nathans skratt upphör, Grayson placerar sin arm runt min midja. Något svartnar i Erics blick. Cameron ser ut som att han ska mörda någon. Något dör i Leos blå ögon. Han stannar men säger till min förvåning ingenting. Han står bara där och tittar tomt på mig som bara vill knuffa bort Grayson så långt bort ifrån mig som möjligt. Jag vill men jag kan inte. Det enda jag kan göra är att titta ner i marken, gå förbi som att min favorit på hela jorden inte står där och tittar på mig som att han kommer svimma.

○Eric○
Jag tar tag i Leos arm när han tar ett steg fram då Maddie passerat. Vår Maddie. Leos Maddie. Ingen förstår någonting. Jag som inte trodde att det kunde bli värre.
"Släpp..." Mumlar Leo som tittar på mig med en helt tom blick innan han själv drar åt sig sin arm och går in i klassrummet.
"Vad i helvete?" Säger Cameron när Leo är borta.
"Nu då?" Svarar jag bara och vänder mig mot honom.
"Ingen jävla aning. Har hon övergett oss för, dem?"
"Du jag vet inte men vi snackar inte mer om det. Någonsin, inte framför Leo iallafall."
"Vi måste ju lösa det?"
"Hur då?"
"Ja- vet inte men du kan du börja med att snacka med Nicole?"
"Ja men då får ni få honom att bara glömma det han precis såg."
"Om det går." Säger han innan han likt de andra går in i klassrummet.

När vi tror det kan vara över, då är det precis som att slutet skrattar oss rakt i ansiktet för tydligen har vi så jävla långt kvar.