Utanför anstaltens grindar en bit från där hon befinner sig,  står han och andas in den kyliga vinterluften, som berättar för honom att han är fri.

Han lyckades ta sig ut tidigare med sin makt, status och pengar. Och som ännu en belöning utifrån att han endast behövde sitta fem år av femton år, är fängelsetiden glömt i både register och för myndigheten.

Bilen, med hans chaufför kör upp framför honom, och han drar handen genom sitt rufsiga hår. Han öppnar sedan dörren till baksätet, och sätter sig i sätet. Bilen är varm och får hans kinder att bli rödflammiga. 

Han kopplar på bältet, och klistrar på sitt mest charmiga och vänliga leende innan han möter chaufförens blick i backspegeln. 

"Välkommen tillbaka Enestad"