Jag hade somnat i hans armar den kvällen, fullt påklädd och med skorna fortfarande på. Han måste ha varit lika trött som jag för när jag vaknade låg vi i samma ställning som vi somnat. Kroppen värkte ännu mer och magen skrek av hunger. 

Jag lirkade mig ur hans armar, gav hans kind en lätt puss innan jag traskade bort mot badrummet med ryggan i handen.

Varmvattnet sköljde snart över min kropp och mina värkande muskler började äntligen slappna av. Duschen piggade upp mig och jag bestämde mig för att sluta deppa och tänka så mycket och försöka njuta av resan istället. Jag drog på mig ett par rena svarta skinnyjeans, en ärmlös tröja med en bandlogo som sett cool ut i butiken och smetade på lite svart ögonskugga på ögonlocken, avslutade med eyeliner och drog fingrarna genom håret innan jag var klar. 

När jag klev ut ur badrummet så var rummet tomt och jag la mig på den redan bäddade sängen för att vänta. Det tog inte lång stund innan han var tillbaka med en kaffe och en inplastad macka i händerna. Hans ögon gled över mig och jag såg en hint av ett leende på hans läppar. 

"Sovit gott?" Jag nickade. "Ät, jag tar en dusch sen åker vi vidare." 

Jag satte mig upp i sängen för att ta emot frukosten och kände redan hur magen skrek efter maten. Han böjde sig ner och våra läppar möttes i en elektrisk kyss, det var det bästa ordet jag hade för att förklara känslan som den gav mig. Som en stöt av välbehag. Hade jag vågat så skulle jag ha hållit kvar honom en stund till, men jag kände mig fortfarande alldeles för osäker i hans närhet. Inte så konstigt kanske då allt var så nytt. Men ändå tvekade du inte att följa med honom, påminde en röst inom mig. 

Bryce försvann in i badrummet och jag satte mig tillrätta och öppnade plasten för att ta ett första bett av smörgåsen. Den smakade plast och osten var seg, men det var bättre än inget, jag var inte den kräsna typen. Jag sneglade på fjärrkontrollen till teven men trots att jag inte hade någon vidare bacillskräck så tog det emot att ta i den, så jag tog upp mobilen istället. Kaffet var starkt och av bättre kvalitet än mackan och tillsammans lugnade dem min mage för en stund. 

Jag hade tre missade samtal, ett från morsan, ett från min lärare och ett från ett okänt nummer. Tummen rörde sig över skärmen men jag tvekade. Kanske bäst att kolla med Bryce först. Tankarna snurrade vidare och plötsligt var jag inne på mobilens inställningar och tog bort alla platstjänster och sånt som skulle visa vart jag var. 

"Bryce?" ropade jag bort mot badrummet när duschen tystnat och han öppnade genast dörren och gav mig den där klassiska frågande blicken, med ett rest ögonbryn. Looken som alltid fick min insida att längta ännu lite mer efter hans närhet. Generat insåg jag att han bara hade en handduk runt höfterna och jag kunde inte låta bli att inspektera hans kropp lite extra länge.

"Ja Liten?" frågade han roat samtidigt som han torkade håret med min handduk. 

"Morsan har ringt, och min lärare, är det okej att jag ringer tillbaka?"

En skymt av stolthet gled över hans ansikte men han skakade på huvudet, "låt mig sköta det?"

Jag nickade lite, samtidigt som jag förvånades över att han ställt det som en fråga, men det handlade ju on mitt liv och inte hans så han ville säkert försäkra sig om att jag tyckte att det var okej. 

"Det är ett okänt nummer också, vilket är konstigt för jag lämnar inte ut mitt nummer till folk hur som helst," fortsatte jag.

Genast kom han fram och sträckte sig frågande efter min mobil och jag räckte den till honom utan att tveka. "Dom borde inte veta vad du heter," mumlade han samtidigt som han googlade på det okända numret. Resultatet var en besvikelse, det var inte listat någonstans. Han suckade när han gav tillbaka mobilen, "vi måste välja våra ord noga när vi pratar med folk från och med nu. Det är därför jag vill ta dom samtalen åt dig, så att din lärare och din mor inte hamnar i knipa på grund av oss," förklarade han.

"Jag förstår," svarade jag tyst. 

"Har du sociala medier och sånt på mobilen?"

Jag skakade på huvudet, "inte min grej."

Han såg förstående på mig men såg även lättad ut, "bra, en sak mindre att oroa sig för. Olika appar spårar oss och de som letar efter oss kan sån där skit bättre än jag."

Med en suck bestämde jag mig för att stänga av telefonen helt och slängde tillbaka den i ryggan och när jag tittade upp igen möttes jag av hela Bryce nakna kropp där han stod bortvänd från mig och letade i väskorna efter rena kläder. Kinderna hettade men jag kunde inte sluta titta. 

Kan man tycka att en man var vacker? Uppenbarligen kunde jag det. Jag harklade mig lite och försökte komma på något som skulle bryta tystnaden, "tack för frukosten förresten."

"Var den okej? Det fanns inte så mycket att välja mellan," ursäktade han och vände sig om efter att han tagit på sig kallingar och jeans. 

"Jag har ätit värre," sa jag med ett leende men kände fortfarande hur kinderna hettade. 

Bryce försökte att inte roas av min reaktion och pratade på som vanligt när han klädde sig, men det var tydligt att han gillade uppmärksamheten från mina blickar. "Mitt mål är att vi tar oss till Kansas ikväll, vi håller oss undan från de stora städerna och hittar någonstans att sova längs vägen."

"Och när är vi framme i Canada?"

"Med pauser och övernattningar, runt tre dagar skulle jag tro," svarade han och sneglade på googlemaps på mobilen. 

"Det var inte så farligt," svarade jag förvånat och han såg upp på mig med fundersam blick.

"Jag ringer din lärare från närmsta telefonkiosk, jag tänker att du kan läsa färdigt på distans."

"Va?" frågade jag oförstående, varför i helvete tänkte han på det just nu? Hade vi inte viktigare saker att planera?

"Utbildning är viktigt, geografi ingår eller hur?" Med ett dovt stön gömde jag mig i kuddarna, jag hade precis blottat hur jävla dålig jag var i skolan. "Jay, jag frågade en fråga."

"Yes, Sir, geografi ingår," svarade jag trött och putade med underläppen.

"Kalla mig inte det," muttrade han och hjälpte mig upp ur sängen innan han räckte mig min ryggsäck och gick för att hämta sina saker.

"Så vad ska jag kalla dig då?" frågade jag oskyldigt men med slug blick. 

"Vad du vill utom det," fick jag till svar.

Jag himlade med ögonen och gick mot dörren, "okej kapten," retades jag och fick en grymtning tillbaka. "Inte det heller?"

"Nej."

"Prins? Kung? Sockertopp? Älskling? Bear?" fortsatte jag nära till skratt men stoppades innan jag var framme vid dörren när hans hand so tagit tag i min ryggsäck och ryckte mig hastigt bakåt,  innan jag hann reagera hade han vänt mig om för att pressa upp mig mot dörren. I hans ansikte spelade ett utmanande leende och ögonen var farligt mörka.

"Fresta mig inte, Liten," morrade han när hans ansikte närmade sig mitt. 

Hjärtat slog volter i bröstet men jag höll masken och gav honom ett nytt förslag, "daddy?" nästan viskade jag fram och såg hur bägaren rann över. Väskorna föll ner i golvet med en duns när hans läppar pressades hungrigt mot mina. 

"Gå och håll din söta lilla käft stängd innan jag sliter av dig kläderna," morrade han igen. Jag nickade lite men kunde inte hålla mig från att le, jag hade fått honom att tappa kontrollen. Det kanske inte var så smart, men jag älskade det. Och ljudet han gjort, det hade skapat rysningar i hela mig, det lät nästan inte mänskligt.

"Yes Daddy," viskade jag och blinkade åt honom och när han drog in ett hastigt andetag för att säga åt mig på skarpen, så jag avbröt honom snabbt, "du sa ju själv att jag skulle använda ord," med ett oskyldigt leende på läpparna.

Jag fick bara ett lågt muttrande till svar, något om att jag var på djupt vatten och att jag skulle bli hans undergång. Sedan lämnade mig vid motorcykeln för att göra sig av med nyckeln vid receptionen och började hänga fast hans sadelväskor. 

Han var snart tillbaka och kom gåendes med självsäkra kliv över parkeringen. Ansiktet hade mjuknat, solen sken så att håret glänste och den grå skjortan satt jävligt bra på honom. Mitt hjärta skuttade till, han var bara ett par meter bort men ändå längtade jag tills han var framme. Det var i den stunden visste jag, jag höll på att förälska mig i den mannen. 

https://youtu.be/AR0E8p2kYHE