2.0

○Willow○

Jag står vid slussen och tittar ner på min mobil. Det har gått några dagar och jag kan inte få Leon ur mitt huvud. Han ringer mig varje dag och ser om allt är okej eller så skickar han ett sms. Han frågar om jag vill ha skjuts till skolan, skjuts hem, om jag behöver något och om han ska göra något. Han har inte svarat på mitt senaste sms, förmodligen är han fortfarande med sina föräldrar eftersom de idag skulle komma hem från jobbresa eller vad det var. Jag tittar på busstiderna och ser att min buss är fem minuter sen vilket får en suck att flyga med luften. Jag lutar mig mot busshållplatsens glasvägg innan min blick faller på anslagstavlan mitt emot mig. 

En lapp fångar min uppmärksamhet mer än de andra. Ett cafe i stan som söker folk. Jag ser i ögonvrån att bussen kommer och stannar precis bredvid mig. Istället för att göra det jag borde göra sliter jag åt mig lappen och springer upp för trapporna igen innan jag går in mot stan. Jag går förbi den stora gallerian och ser mig omkring innan jag kommer på mig själv att jag faktiskt gått fel. Så nära är jag på att ge upp när jag går genom den sista gatan jag kan komma på har ett cafe när jag ser det. Jag småspringer dit innan jag går in. Det är mycket folk där, sådant folk som matchar Leon. Rika människor. Människor som inte har någon respekt för mig och som jag inte heller har någon vidare respekt för. Jag går in och känner direkt blickarna från folk riktas mot mig. Mot min mina svarta jeans med hål i, någorlunda vita Converse och den stickade lite förstora tröjan som jag bär och som hänger lite ner från min axel sådär som modellen hade den när jag köpte den för hur länge sedan som helst. Jag sväljer hårt och drar axelbandet på väskan längre upp på axeln innan en tjej klädd i skjorta, en kjol som jag aldrig hade tagit på mig, ett förkläde knytet runt midjan och håret uppsatt i en knut. 

"Kan jag hjälpa dig?" Säger hon spydigt då hon lika bra som jag fattar att jag egentligen inte hör hemma här. Jag tittar på lappen jag håller i handen och innan jag ens hunnit öppna munnen ler hon påtvingat. "Du är här för jobbet. Tänkte väl, har du bokat tid?" Jag drar ihop ögonbrynen och skakar på huvudet.

"Nej?"

"Inte?" Hon suckar och tittar bak mot en dörr innan hon tittar tillbaka mot mig. 

"Ja följ med då men har han inte tid måste jag be dig gå." Jag säger inget utan följer bara efter henne in genom en dörr och sedan upp för en trappa. "Vänta." Säger hon och går in genom ytterligare en dörr innan hon efter någon sekund kommer ut igen. "Han har tio minuter." Mumlar hon och går förbi mig innan jag öppnar dörren och ser ett otroligt städat kontor med en man sittandes bakom ett skrivbord klädd i kostym. 

"Har du bokat tid?"

"Sa inte hon där nej?" Han höjer på ögonbrynen av mitt spydiga svar innan jag tar några steg fram. 

"Nej? Du förstår att du behöver boka tid för möten va?"

"Jag vill inte ha ett möte jag vill ha ett jobb."

"Ett jobb? Här? I mitt cafe, restaurang? Vad du än vill kalla det?" Jag nickar och sätter mig på stolen som är framför mig när han nickar mot den. 

"Ja jag vill ha ett jobb jag är snabb och jag kan jobba under press med mycket folk och ja-."

"Bra. Det är bra men du verkar inte helt seriös?"

"Seriös? Har jag sprungit genom hela jävla stan för att du ska bestämma om jag är seriös eller inte?" Han flinar och lägger armarna i kors.

"Vad heter du?"

"Willow." 

"Hur gammal är du?"

"18."

"Och varför ska jag ge dig detta jobbet."

"Jag vill ha det och resten är inte ditt problem."

"Går du inte i skolan?"

"Jo."

"När kan du jobba?"

"Alltid."

"Men du går ju i skolan?"

"Ja?" 

"Har du tänkt att skolka för att jobba här? Är det särskilt ansvarsfullt, kan jag lita på dig?"

"Varför lägger du dig i saker du inte har med att göra?"

"Jag måste säga att jag gillar din attityd men du är lite kaxig...kan du hantera folk som kommer hit?"

"Ja."

"Bra."

"Får jag jobbet?"

"Du får testa, kom och provjobba imorgon, klockan fyra ska du vara här. Velma som följde dig hit kommer till att visa dig vad du ska göra." Jag ställer mig upp och nickar bara åt honom innan jag går ur genom dörren och tar mig ut ur restauranger så fort som jag bara kan. 

"Yes! Fuck va bra du är Willow." Mumlar jag åt mig själv och börjar vandra tillbaka mot slussen igen.

Egentligen var detta det sista jag någonsin hade kunnat tänka mig att göra men nu känns det ganska bra. Jag måste styra upp mitt liv jag vill dra mig ur och jag kan inte bara sitta hemma då och gör ingenting. 

○Collin○

"Vad är din plan?"

"Från början tänkte jag bara göra ett helvete av henne men han är lika mycket skyldig." Säger jag och snurrar vapnet jag har framför mig i cirklar på bordet.

"Så?"

"Så varför inte ta dem bägge två?"

"Är du sne eller? Vad ska du med båda till?"

"Det blir roligt, vi kan knäcka hennes alla ben tills hon inte har något annat väl än att komma krypandes tillbaka till mig."

"Han då?"

"Och honom tar jag bara för nöjes skull."


Bạn đang đọc truyện trên: AzTruyen.Top