○Leon○

"Varför är du så sen då?"

"Jag är inte sen?" Säger jag och ser på min bror som nickar och sätter sig på en stol i köket. 

"Vad gjorde du då?"

"Inget jag körde en tjej hem bara." 

"En tjej? Bara så?"

"En vän, River." 

"Vad heter hon då?" 

"Willow." Han skrattar till och höjer på ögonbrynen. 

"Kul."

"Vad?"

"Från din skola då eller va?" 

"Ja."

"Den skolan jag också gick i?"

"Ja." 

"Den Willow? Han Collins tjej? Willow Jones?" 

"Ja." Han ställer sig upp och tittar på mig som att jag är dum i huvudet. 

"Men herregud Leon är du galen? Umgås du med henne?" 

"Jag umgås inte med henne jag bara gav henne skjuts hem."

"Varför då?"

"För att hon var vilsen och det är svinkallt ute."

"Skojar du?"

"Nej jag skojar inte. Men du som vet allt. Vad tyckte du jag skulle gjort?"

"Du är min bror och jag vet men stor säkerhet att du aldrig någonsin skulle köra en människa hem som du inte känner."

"Jag känner inte henne hon går i klassen under mig."

"Ni umgås inte?"

"Nej vi umgås inte."

"Och du känner inte henne alls?"

"Men alltså...jag känner inte henne. Hon var där mitt i mörkret och frös förmodligen. Jag skulle ändå hit så jag kunde väl köra henne hem. Vad är felet med det om jag får fråga?"

"Du ska inte umgås med henne eller Collin eller någon människa i deras krets, fattar du?"

"River jag har sagt att jag inte gör det men i vilket fall, du bestämmer inte över mig."

"Jo när det kommer till sånt så gör jag det."

"Nej!"

"Men snälla du jag har aldrig någonsin sagt till dig att inte göra något, jag vet att du röker för jag är inte dum i huvudet, jag vet att du dricker och jag vet att festa och röka på ibland är vanligt för din del men någonstans måste gränsen gå. Även för dig." Jag blir helst ställd av hans resonemang och nästan arg. 

"Vad är det för fel på henne om jag får fråga? Hur! Går hon över din gräns?" 

"Det svaret är jävligt enkelt. Hon är kriminell. Det är ganska stor skillnad på den skit du ibland hittar på, som jag också gjorde innan, som alla andra gör. Det hon gör är inte i närheten av vad du tror."

"Varför tror du att jag är blind och dum i huvudet?" 

"Jag tror inte att du är dum jag bara försöker få dig att förstå. Hon är inte någon för dig."

"Hon är en tjej som går i samma skola som jag. Inget annat. Lugna ner dig."

"Jag vill inte att du ska hamna i ett jävigt dumt umgänge bara."

"Jag kommer inte det och bara så du vet, hon är bara människa, precis som du och jag. Sluta döma folk och kom ihåg vad du höll på med förr. Det är inget fel på henne." 

"Jo, slutdiskuterat. Hon är fel och hennes liv kommer sluta tidigt och tragiskt." Säger han och går förbi mig med ett leende. 

River. Min bror som är ett år äldre än mig och har koll på precis allt jag gör. Han är en bra vän och jag älskar att ha honom vid min sida men han dömmer andra för fort. Speciellt efter att han själv inte varit helt oskyldig och inte helt olik Collin eller Willow. Jag vet inte varför han är så emot andra människor som gjort eller gör samma misstag som han gjort. Kanske vill han bara skydda mig eller så vill han inte att jag ska ha ett socialt umgänge. Kanske är den en blandning. Kanske inte. Jag vet inte. Det enda jag vet är att jag inte vill ha hans åsikt om vad jag gör och inte gör längre.

○Willow○

Jag ligger i min säng och kan för första gången på jävligt länge inte sova. Sova är något jag helst gör hela tiden annars, bara för att komma bort från verkligheten och inte behöva ta asvar för något dumt jag gjort. Så är det inte ikväll. Jag kan inte sluta tänka på honom.

"Kom igen, det är kallt."  Varför brydde han sig om mig? Collin har aldrig brytt sig om mig så. Om jag hade varit dödande hade han inte ens reagerat. Han hade aldrig och har aldrig brytt sig om ifall jag fryser, eller varför jag är ute mitt i natten. Aldrig har han tagit i min hand på ett varsamt sätt. Enda gången han gör det är när han vill att jag ska förlåta honom för något dumt han gjort. Även då utstrålar han en helt hotfull sida som jag inte alls gillar och aldrig gjort. 

Jag vet inte varför jag är med Collin. Eller jag vet varför jag inte gjort slut. För att det inte går. Det är helt omöjligt. Han släpper inte mig. Han kommer aldrig att släppa taget om mig, någonsin. Från början var han mest en trygg punkt i all skit vi hittade på. Han var den bästa i typ några veckor men även om han var snäll och omtänksam var han aldrig varsam och behandlade mig som en femåring från första stund. Aldrig kommer jag att förlåta mig själv för att ha inlett något med honom från första början. Aldrig kommer jag att hata mig själv mindre för att jag inte någonsin kommer bli fri från honom. Han kommer inte ge sig. Den dagen jag slipper honom är när han dör. Eller den dagen jag dör. Den dagen jag är kvitt alla, den dagen jag slutat andas kommer jag sluta känna smärtan han lämnar hos mig varje gång jag ser honom.