13
"Felix.." mumlade jag mot hans läppar när han drog av det sista plagget på hans kropp. "Mm" svarade han tillbaka och gick istället ner på min hals och lämnade kyssar. "Kan du ta det lungt när vi gör det?" frågar jag och han slutar att kyssa mig på halsen. "Det är ju självklart gumman" svarar han lungt och ger mig en lätt puss på läpparna. Han lägger varsin hand på mina sidor och kollar först djupt in i mina ögon. Tillslut trycker han sig in i mig och lägger ansiktet vid mitt. Jag har aldrig känt något så äkta.
"God morgon" den sömndruckna raspiga rösten väcker mig och jag öppnar ögonen. Jag möts av de gröna ögonen som tillhör en ända person. Jag kysser honom och han drar mig intill sig. Hans varma hud på hans bara kropp möter min och en av det glädjefyllda rysningarna känns genom kroppen. Är han min pojkvän nu ens? Kan jag kalla honom min?
"Ehm.. Jag har tänkt på en sak" säger jag tyst mot hans bröst och han kysser mig mjukt på hjässan. "Vaddå?" frågar han och jag tvekar en stund. "På om vi är något mer äv vänner. Som typ.. Ehm..pojkvän och flickvän" säger jag nervöst och känner hur generad jag blir av de orden som jag hade uttalat. "Tro mig, jag vill gärna vara din pojkvän" säger han och jag tittar glatt upp på honom. Jag fnissar och han lägger sig istället på mig. Han lämnar några små pussar lite överallt i mitt ansikte innan han reser sig upp och öppnar garderoben där han tar ut kalsonger som han snabbt trär på sig. Han lämnar rummet och jag reser mig upp från sängen. Jag tänker tillbaka på gårkvällen med ett leende. Hans vackra kropp som rörde sig på min. "Är det inte idag du ska på förhör?" frågar Felix som avbryter
mitt underbara tänkande. "Jo, vid 2" svarar jag och han nickade och gick iväg igen.
"Då är vi här" sa Felix och tittade ner på mig som bet nervöst på naglarna. "Du kommer att klara detta" säger han peppande och la armarna runt mig och drog mig intill sig. Jag lägger armarna om honom också och suckar. "Kom nu så går vi in" han tar min hand och går fram till dörren där han drar ner handtaget. Vi möts direkt av en poliskvinna i en reception. "Hej!" säger hon glatt och jag mumlar ett hej tillbaka. "Vad kan jag hjälpa er med?" frågar hon. "Jag har ett förhör nu" säger jag och sträcker fram lappen. Hon läser den snabbt och reser sig upp från receptionsdisken. "Den här vägen" säger hon och vi går efter henne. När hon stannar utanför ett rum så ber hon Felix att följa med henne ut i kafiterian där han ska vänta. Jag trycker ner handtaget och möts av tvä poliser. "Du måste vara Cassandra Henriksson?" säger han ena polisen och jag nickar. "Ja det är jag"
Bạn đang đọc truyện trên: AzTruyen.Top