Den stora dagen är här, dagen som Linnea har väntat på under hela höstterminen. Nu längtar hon inte alls. Hon sitter hopsjunken på en bänk i det svettdoftande omklädningsrummet och suger i sig av det sista friska syret innan rummet är packat med musikeleverna. På bänken mitt emot sitter Lilly och pratar med en tjej som heter Tuva. I början försökte Linnea hänga med i samtalet men märkte snabbt att det inte gick och nu är hon helt inne i sina egna tankar.

  Alexander har en ny dator. En ny dator är dyr och han berättade så sent som igår att hans familj inte har råd att bo kvar i Stockholm. Hur kan han då ha råd med en ny dator? Linnea vill inte tro att han är avsändaren till hotsms:en. Hon hade lämnat rummet lika snabbt som hon kommit dit och Alexander hade varken bett henne stannat eller frågat vad hon ville. Kan det bara vara en ren tillfällighet att han råkar ha en dator som ser helt ny ut i samma veva som hon har stulit en och gett till en okänd mottagare? Nästa fråga är i sånna fall hur han vet om att hon har en hemlighet som inte får komma fram. Linnea vågar inte tro att det är sant. Är det Alexander som har gjort det här med henne skulle hon bli ledsen och besviken. Han har fått henne att gilla honom.

  "Är du taggad?" frågar Tuva och väcker upp Linnea till verkligheten. Tuva har spikrakt ljusbrunt hår som slutar under brösten och ögonfärgen är exakt samma som hårfärgen.
  "Inte så jätte", suckar Linnea och får ett instämmande från både Tuva och Lilly till svar. Alla tre är iförda svarta jeans och silvriga glittriga tröjor. Fler och fler tjejer ramlar in i rummet och byter om till likadana kläder. Showen ska snart gå av stapeln, Linneas första och tredjeårselevernas sista.

  Anna-Karin kommer in i rummet med stora kliv och hon ser allt annat än nöjd ut. Linnea har nog inte sett henne le en enda gång under de senaste dagarna. Till hennes fasa går Anna-Karin rakt mot henne och stannar en halvmeter ifrån. Läpparna är som vanligt knallrosa och dagen till ära har hon lockat sitt blonda hår till stora korkskruvar.
  "Kan du fortfarande dina gamla repliker?" frågar Anna-Karin surt och ser stressad ut. Hon flackar hela tiden med blicken och kollar på varenda tjej som anländer. Om en halvtimme ska de gå in i en fullsatt aula och avsluta terminen. Det efterlängtade jullovet är nära nu.
  "Jag tror det", svarar Linnea och en liten gnista hopp tänds inom henne.
  "Bra, rollen är din. Isabelle ligger hemma i magsjuka." Med dem orden försvinner Anna-Karin bort till Isabelles kompisar som står framför den stora spegeln. Linnea ser hur en av dem börjar gråta och hon fnyser åt hur larvig hon verkar. Mitt emot klappar Lilly sina händer och strålar som en sol.
  "Det är din lyckodag", utbrister hon och slår ut med sina armar så att hon nästan slår till Tuva.
  "Jag är inte redo för det här", svarar Linnea. Pulsen ökar och nervositeten är olidlig. Hon måste resa sig upp och gå runt i cirklar på golvet för att lugna sig lite. I huvudet snurrar alla nummer hon övat in under hösten runt och hon tror faktiskt att hon kommer ihåg all text och dans. Det här kanske kan bli bra trots allt.

  När det är fem minuter kvar tills det är dax att inleda showen går de ut i korridoren och möter upp killarna som också är iklädda svarta jeans men har guldiga skjortor till. Isabelles frånvaro gör att stämningen i gruppen blir bättre och till skillnad från de tidigare dagarna verkar alla tycka att det här ska bli roligt igen. De flesta ler och småpratar nervöst med varandra. Per ansluter till gruppen och ställer sig på en stol för att se över alla.
  "Hej allihop! Nu går vi in och rockar loss på scenen. Ni är jätteduktiga och det kommer gå suveränt, det lovar jag er. Och som vanligt påminner jag om att vi gör det här tillsammans och hjälps åt, är det någon som skulle glömma bort lite text eller sådär kan någon annan som kan gå in och rädda denne. Kör hårt killar och tjejer, låt a lovely christmas gå av stapeln!"

  Rockar loss är precis vad gruppen gör. Musik och dans i ett fartfyllt tempo blandat med lugnare julballader ljuder över den fullsatta aulan. Ljus kastas över scenen och rörliga strålkastare leker runt den som sjunger solo. När det är dags för Linneas solomoment är hon nervösare än vad hon någonsin varit tidigare och när hon tar tag i mikrofonen är det nära att den halkar i backen på grund av handsvetten. Hon lyckas rädda upp det i sista stund och sen går hon längst fram på scenen och sjunger det bästa hon kan. Stunden varar inte länge men Linnea är sjukt nöjd. Publiken visslar och applåderar och flera kamerablixtar brinner av mot henne. Fyra andra tjejer ansluter i refrängen och tillsammans genomför de en koreografi de själva skapat. Linnea slänger med håret och snurrar runt på platsen. När hennes minut i rampljuset är över går hon tillbaka till sin plats i gruppen, torkar svetten ur pannan när hon har ryggen mot publiken och andas ut med ett stort leende på läpparna. Rökmaskinen går igång och glitter faller från taket i takt till nästa nummer. Ljus i regnbågens alla färger kastas över scenen och det känns otroligt mäktigt att få vara en del av framträdandet.

Jublet är enormt när de har framfört det sista numret. Det är så mycket ljud i aulan att det känns som om taket ska lätta. I stolsraderna reser sig lärarna och alla elever och fortsätter slå sina händer mot varandra. Framme på scenen står alla uppradade och blir tilldelade blommor av musiklärarna. Linneas blomma delas ut av Anna-Karin och för första gången ler hon mot Linnea.
"Bra jobbat Linnea", säger hon och sträcker fram en röd ros. Linnea blir så chockad att när hon lyckas få fram ett tack har Anna-Karin redan försvunnit bort till nästa elev.

I matsalen bjuds det på på lussekatter, pepparkakor och glögg. Musikgruppen har skingrat sig och nu sitter de med sina ordinarie klasser vid långbord. Linnea och Lilly sitter bredvid varandra och båda dissikerar sina lussekatter för att få ut alla russin. Julmusik på låg volym hörs från någon högtalare och i taket hänger både glitter och adventsstjärnor. En stor julgran är uppställd i ett hörn. Stämningen är på topp enda tills deras klassföreståndare kommer och delar ut betygen.

"Ska du inte öppna dina?" frågar Lilly när Linnea stoppar ner det vita kuvertet i väskan utan att titta på det. Linnea ser sig om och märker snabbt att alla hennes klasskamrater sprätter upp det och jämför med varandra. Vissa ser ännu gladare ut medan en dels leenden dör ut.
"Nej, jag tror inte jag har godkänt i alla ämnen", svarar hon lågmält och tar en tugga av sin pepparkaka. Hon har fortfarande på sig den glittriga tröjan och petar nervöst på en av alla glitterplattor.
"Det tror jag. Det blir ju inte roligare att kolla hemma än här i vilket fall som helst." Lilly ser uppmuntrande på henne och Linne vet att hon har rätt. Långsamt plockar hon upp kuvertet från väskan och börjar peta upp det. Motvilligt vecklar hon ut arket som ligger nerstoppat och andas ut. Hon har inga F. Betygen är visserligen inget att hurra över men hon är godkänd i alla ämnen. Blicken fastnar på betyget i musik där bokstaven B lyser. Linnea blir larvigt glad över detta och visar det för Lilly.
"Där ser du, du är grym!" Lilly ger Linnea en snabb kram och sveper sen resten av den varma glöggen.

Sorlet i matsalen lägger sig snabbt när skolans rektor och en del lärare ställer sig så alla kan se dem. Rektorn är en lång flintskallig man med glasögon. Linnea brukar hälsa på honom när de möts i korridorerna och han verkar vara en trevlig typ.
"Jag vill tacka för en väldigt rolig och lärorik hösttermin. För er som går första året hoppas jag att ni är nöjda med skolan och att den lever upp till era förväntningar, jag är väldigt tacksam över att ni har valt att studera på min skola. Till er som går sista året vill jag upplysa om att det endast är en termin kvar, men det har ni säkert stenkoll på. Njut av den sista tiden, plugga hårt och lämna skolan med stil. Jag ser inte fram emot studenten av en anledning och det är att ni kommer lämna skolan, det blir alltid lika tomt när en årskull lämnar. Men men, det är ett halvår kvar tills dess. Nu vill jag önska er en god jul och ett gott nytt år. Ta vara på jullovet, ni förtjänar lite ledighet. Och till er som var med i julshowen, den var fantastisk. God jul på er!"
Matsalen fylls av applåder och julhälsningar ropas hej vilt.

Bussen går hem tidigare idag. Linnea slår sig ner i mitten och blir väldigt förvånad ner Tommy sätter sig bredvid henne. Minst hälften av alla säten är lediga så han skulle kunna sätta sig vart han vill.
"Du var grym syrran", säger han och knäpper på sig säkerhetsbältet. Även det förvånar Linnea.
"Tack." Linnea tittar med fundersam blick på sin bror och försöker lista ut vad han egentligen vill.
"Vadå?" utbrister han. "Får jag inte sitta här? Njut av att ha mig på bussen, efter nyår kommer jag fixa körkortet och då kommer du aldrig mer få se mig på en buss."
"Var har du din bil då?" fnyser Linnea retsamt vilket får Tommy att tystna. Han drar handen genom sitt vaxdränkta hår och trummar med fingrarna mot de trasiga jeansen.

Mamma och pappa är fortfarande på jobbet och Klara leker hos en kompis så det är lugnt och skönt när Linnea och Tommy kommer hem. Linnea har snö innanför tröjan på grund av att Tommy har haft henne som pricktavla enda från hållplatsen. Tommys telefon ringer när de står i hallen och tar av sig sina ytterkläder och han kilar iväg tyst som en mus mot sitt rum.

Linnea blir sittandes i hallen och vet inte vad hon ska göra. Hon önskar att hon kunde känna sig glad över att julen är nära och att hon har tre veckors ledighet framför sig men hon är bara stressad. Imorgon är det fredag och då måste datorn vara tillbaka. Hon måste prata med Alexander. Linnea vill verkligen inte tro att det är han och förhoppningsvis har han bara lånat datorn av sin mamma eller någon kompis. Det måste finnas en förklaring.

Linnea går till köket och upptäcker att Alexander sitter vid bordet och äter. Hon blir både glad och nervös på samma gång och hennes första tanke är att vända om men han har redan sett henne och vinkar glatt.
"Hej, det finns skinkmackor så att det räcker till dig med." Linnea går fram till köksbordet och sätter sig mitt emot Alexander. Han ler konstant medan han brer en macka till Linnea som hon tacksamt tar emot. Måste han se så snäll ut? Då kommer hon aldrig att kunna fråga ut honom.
"Jag läste på nätet att eran show gjorde succé. Lokaltidningen var där och kollade", säger han och ser stolt ut. Linnea blir varm inombords och leende kommer automatiskt.
"Det gick bra, bättre än förväntat. Och jag fick tillbaka min första roll", svarar Linnea glatt och tar första tuggan av skinkmackan. Den smakar gudomligt. Alexander plockar upp en tändare ur byxfickan och tänder tre av ljusen i adventsstaken.
"Jag sa ju att det skulle gå bra, jag tvivlade inte en sekund på dig."

Linnea och Alexander sitter och pratar i flera timmar och samtalsämnena bara flyter på. Linneas plan att prata om datorn går helt i stöpet för hon vill inte förstöra stämningen som är så bra. Det problemet får hon lösa under morgondagen.