Millys perspektiv:

9 December
Nu är det exakt 15 dagar kvar tills Jul, Ally har blivit glad och frisk efter sin förkylning.
( fönster går sönder)
Shit något gick sönder kommer snart!

Jag la bort min dagbok och ställde mig upp och smög ner för trappan. Jag stannar halvvägs ner i trappan, det är några röstar som jag inte har hört innan.

" Är du säker att det inte är någon här?" Sa en mörk röst
" Ja" svarade den andre personen.

Jag smög ner för trappan och kickade fram försiktig så att dem inte skulle se mig.
" Pappa?" 
Båda personerna vänder sig om.
" Hej, vad gör du hemma nu?" Frågade han
" Jag börjar om 1 timme" sa jag och la armarna i kors
" Jag trodde att det var några inbrottstjuvar" sa jag och blängde på båda av dem
" Oh, ja det var ju inga inbrottstjuvar nu." Svarade han tillbaks
" Föresten vad gick sönder?"  Frågade jag medans jag tittar på dem
" Jo vi spelade fotboll och så råkade vi skjuta fotbollen genom fönstret, och vi sprang in för att se hur dåligt det såg ut!"
" haha" skrattet jag till och log
"Lova att inte berätta detta för mamma!" Sa pappa
" Ja det kan jag men hur skall du klart fönstret och glasbitarna iordning innan 5 timmar?" Sa jag
" Jag fixar det, Pappa fixar allt!" Sa han stolt
" Ja det håller jag med om" sa jag ironiskt
" Men jag tror att du är bäst på att krossa fönster!"
" Jaja jag kan köra dig till skolan!"
" Oki tack!"

Tristans perspektiv:
Jag hoppar upp på min cykel och trampar på till skolan, när jag är i skolan så ställer jag cykel i cykelstället och låser fast den. 

"Hay!" Hör jag en röst bakom mig, och vänder mig om.
" Hej?" Svarade jag tillbaks
" Vet du vart rektornskontor är?"
" Ja den är ovanför matsalen!"
" Okej, tack!" Svarade han tillbaks och log
" Varsågod" säger jag och går in i skolan.

Jag sätter mig i soffan utanför alla klassrum. Jag tittar upp mot klockan och den är 08:00.
"Bra jag börjar om en timme" sa jag tyst fast om ingen var där.
Efter 20 minuter så dyker Milly upp hon går förbi mig utan att märka mig så jag bestämmer att jag skall skrämma henne. Jag gömmer mig bakom soffan och väntar in henne. Hon låser sitt skåp och går fram till soffan och sätter sig ner.

Millys perspektiv:

"Vad gör du här så tidigt?!"
Jag flyger upp från soffan och vänder mig om. Jag ser Tristan bakom soffan och lutar sin överkropp på soffkanten och skrattar
" Ja du tyckte det var roligt" sa jag och blängde på honom
" Hahah du skulle ha sätt din min" sa han och fortsätter att skratta

Jag sätter mig ner i soffan igen.
Undra varför ingen tänker på vad som hände med Chris den dagen, som om det är helt bortblåst.
Undra vad som vem som gjorde så att Chris tappade sitt minne. Och varför skolgården var övergiven, och om detta aldrig skulle hända.

" Vad tänker du på" frågar Tristan
" Huh jag tänker på vad som hände med Chris den dagen som Chris tappade sitt minne, och varför skolgården var övergiven och vem som ligger bakom detta"
" Okej.. Jag har också undrat om det"

Efter vi hade pratat klart om teorier om den dagen så gick vi in till vårat klassrum. Dagen flöt på, inget mer hämde den dagen.

Hej, nästan hela detta kapitlet raderades. Så jag har försökt att skriva om det så som det stog från början så att det skulle bli så bra som möjligt. Så om det är annorlunda så är det därför!